torsdag 31 december 2009

Gott Nytt År !!!


Nyårsafton, ett tillfälle att se framåt.
Samtidigt dagen då man ofta funderar på vad som hänt dom sista 365 dagarna. Och för egen del har det hänt en hel del. Ärligt talat så är det hälsan som är det första jag kom att tänka på när jag nu satt mig vid tangentbordet. Det får gärna bli min signal om vad som är viktigt i livet. Hälsan är nog nummer ett för oss alla. Jag ska göra vad jag kan för att också politiska beslut ska formas utifrån detta faktum. När man drabbas av akut sjukdom då ställs allt på sin spets. Jag är lycklig över att nu ett halvår efter min ”smäll” kunna känna mig pigg och stark. Det är en lycka som är nog och som skulle kunna sägas fylla hela mitt minne av 2009. Till detta kommer dessutom en rad fantastiska händelser i familjen. Jag har blivit farfar på nytt och ser fram mot att några månader efter nyår bli morfar. Och därutöver har jag hunnit med flera intressanta studieresor, bl a till Moskva i höstas. Många frejdiga debatter i landstingsstyrelsen och fullmäktige har det också hunnit bli. Och jag minns med tacksamhet hösten där jag blev avtackad för mina år som landstingsråd och gruppledare i SKL-gruppen. Det kändes speciellt i hälso- och sjukvårdsdelegationen liksom i landstingsstyrelsen och på SKL samt i Alliansledningsgruppen (tack för alla varma ord) men det som jag kommer att bära med mig som den där helt oförglömliga överraskningen var när min egen landstingsgrupp, min sista dag på jobbet, bokat in oss på G&B Arena i Målilla och jag fick dra på mig väst, overall och hjälm och riktiga speeedwaystövlar för att sedan sätta mig upp och köra speedway för allt vad jag vågade. Och jag vågade en hel del. Det var en känsla som jag fortfarande kan känna hur den fyller hela mig med lycka och glädje. Tusen tack Chatrine och alla övriga!

Från landstingsråd till riksdagsledamot.
Det har varit mitt liv årets två sista månader. Att efterträda Chatrine Pålsson Ahlgren som representerat vårt län i hela arton år är inget jag tar med en klackspark. Men ett spännande uppdrag, där jag lärt mig mycket. Jag har många gånger försökt ironisera lite runt livet i riksdagen, tydligen i en övertygelse om att jag aldrig skulle dit, men nu har jag fått äta upp en del av detta. För min del har det varit fulla och överfulla arbetsdagar från morgon till sen kväll. Inte en fredag har jag lyckats få på hemmaplan under de första sju veckorna. Men det kanske å andra sidan är en effekt av att jag tilldeltats och åtagit mig uppdrag utöver det som följer med att vara riksdagsledamot.

Det som verkligen tillhör framtiden – och något jag tänker på och jobbar med varje dag – är mitt uppdrag att leda en av de tio arbetsgrupper som Allianspartierna tillsatt för att förbereda valet 2010 och den nya mandatperiod som vi hoppas väljarna ger oss. Jag har fått förtroendet att vara ordförande i Alliansarbetsgruppen för hälso- och sjukvårdsfrågor. Vi är nu mitt inne i vårt arbete och har före jul hunnit med ett antal möten och sammanträffanden med olika företrädare för sjukvården i Sverige. Så snart trettonhelgen är över så är det nya sammanträden och spännande möten som väntar med såväl professionen som patientföreträdare. Jag erkänner gärna att det är ett lite tufft tidschema. Det är mycket som ska hända på få veckor och allt annat i riksdagen ska ju rulla på som vanligt. Ett datum för våren som jag tror och hoppas blir en viktig pusselbit i vårt arbete är den hearing som är inplanerad till måndagen den 15 februari. En hearing där vi i Alliansens hälso- och sjukvårdsgrupp bjuder in en bred representation och allt genomförs i Riksdagens Andrakammarsal.

Gott Nytt År !!!

onsdag 23 december 2009

Nu är det jul ....


Dagen före dopparedagen. Nu är det jul. Jag började denna dag med att sätta in julskinkan i ungnen. Detta är något jag gjort i trettioett år. Tände sedan i öppna spisen. Sedan var det frukost. Vår yngsta dotter är hemma några dagar före jul. Jättetrevligt. Hon är sjuksköterska. Hon jobbar hela julhelgen och åker därför tillbaka till Stockholm ikväll. Min fru Lena och jag och vår dotter har också hunnit med ett besök hos svärmor. Nu är julgranen inne. Men jag förstår faktiskt inte var detta är bra för. Om en stund ska vi åka och hälsa på min far och hans fru. Och kvällen avslutas med att vi är bjudna på uppesittarkväll hemma hos vår son och sonhustru och våra underbara barnbarn. Så går timmarna. Och strax är det julafton.

På bilden ovan som min fru tog för en stund sedan försöker jag få undan en del av den snö som kom i går kväll. En vit jul är en härlig jul. Och jag hoppas i dubbel mening att många får chans att uppleva en vit jul.

Med dessa radet önskar jag alla som tittar in på min blogg en riktigt skön och härlig jullhelg. God jul!

söndag 20 december 2009

4:e advent en vinterdag


Denna helg har vi verkligen känt att det är vinter. Och dessutom härlig vinter i Småland. (men minus 19 grader i kväll var nog i mesta laget). Som framgår av bilden flyter Emån vackert från Järnforsen ner mot Målilla. Och idag söndag var solen underbar när den lyste mot snölandskapet.

Själv har jag kopplat av och tillsammans med min fru hunnit med marknadsbesök i Vimmerby och lite julstädning. Dessutom har jag besökt två julkonserter. I går i Järeda kyrka med kyrkokören och kantor Therese Ström. Och ikväll i Missionskyrkan under ledning av kantor Helena Svensson. Fantastiska musikupplevelser och vilka förmågor som finns i vårt lilla samhälle. Dessutom fullsatt i båda kyrkorna. Det säger en hel del. En glädjande notering. Och åldrarna var blandade, allt från barn till de äldre och körerna består i huvudsak av yngre (dvs alla har inte nått upp i min mogna ålder). Nu är det snart jul. Att få lyssna till Stilla natt, Nu tändas tusen juleljus och Adams julsång är upplevelser som skänker glädje och julstämning.

fredag 18 december 2009

vinterdag, samtal och glögg i Hultsfred


Fredagen blev en bra kampanjdag då jag tillsammans med en rad partivänner hade goda sasmtal och bjöd på glögg på Tors plan i Hultsfred. Det var torgdag denna fredag och tro det om ni vill men jag hade svårt att hitta en ledig p-plats i Hultsfred centrum när jag kom vid 10-tiden.
Många kom fram och hade frågor om riksdagsarbetet och hur det känns att nu vara riksdagsledamot. Det var trevligt att känna denna värme mitt i smällkalla vintern. Många frågor gällde hälso- och sjukvård, pensioner, miljöfrågor och socialförsäkringar. Som framgår av bilden var det en härlig solig vinterdag även om det var kallt.

Glögg i Hultsfred

Just nu sitter jag på morgontåget 06.21 från Stockholm mot Småland och Hultsfred. Igår hade vi sista delen i budgetdebatten med finansutskottets betänkande och därpå följande voteringar i riksdagen.
Idag följer jag upp riksdagsveckan med att vara i Hultsfred på Tors plan och tillsammans med partivänner bjuda på glögg och samtala med dom som torghandlar. Har Du vägarna förbi och vill ha en pratstund och lite glögg att värma Dig med så¨är du välkommen.

torsdag 17 december 2009

Debatt och votering


Denna vecka i riksdagen är det ständiga debatter runt budgetpropositionen och votering morgon och eftermiddag. Jag har nu efter sju veckor i riksdagshuset blvit lite inkörd och känner att rutiner och annat rullar på. Men samtidigt ska många små möten hinnas med. Jag har haft ett morgon möte med gruppledarkollegor i socialutskottet, votering i kammaren gällande Rättsväsendet och nu väntar ett möte med mina medarbetare som finns i sekretariatet för häslo- och sjukvårdsgruppen som jag leder. Sedan är det lunchmöte med andra intresserade som vill ge sin bild av sjukvården till mig. I eftermiddag har jag förmånen att få träffa min företrädare Chatrine Pålsson Ahlgren som är i stan för att vid avslutningen av höstriksdagen bli högtidligt avtackad av riksdagens talman.

onsdag 16 december 2009

Respekt för föräldrars fria val

Jag har haft en debatt och replikväxling med några av socialdemokraterna i länet runt familjepolitiken. Här nedan finns mitt svar på en insändare från Lena Segerberg och Lena Hallengren, införd i Västerviks-Tidningen.

Valfrihet och flexibilitet – respekt för föräldrars fria val !

Lena Segerberg och Lena Hallengren går i en insändare på som vanligt när vi kristdemokrater tar strid för barnens och föräldrarnas valfrihet. Men faktum kvarstår. Alliansregeringen har moderniserat familjepolitiken. Dels genom att införa en jämställdhetsbonus som kommer att ha betydelse för att nå ökad jämställdhet. Men modernisering innebär också att vi vill ge stressade småbarnsföräldrar ett erbjudande om mer tid och ökad flexibilitet genom ett vårdnadsbidrag.

Jag vill hävda att det är så en modern familjepolitik utformas, med valfrihet och flexibilitet. De allra flesta små barn mår bra av förskolan och har stor glädje av den. Men alla barn är inte lika. Och livet ser inte lika ut för alla föräldrar under småbarnsåren. Därför finns det föräldrar som uppskattar valfriheten och rätten att själva fatta beslut om formen för barnomsorg. Och denna valfrihet tror jag tillhör ett modernt samhälle där vi visar respekt för att enskilda och familjer kan fatta egna beslut utan att få pekpinnar från ledande sosse-politiker.

I alla större opinionsundersökningar bekräftas att det är flexibilitet och valfrihet som småbarnsföräldrar önskar allra mest. På frågan om småbarnföräldrar vill ha kvoterad föräldraförsäkring är svaret överväldigande negativt. Hela 84 procent var kritiska till denna förmyndarpolitik. Enbart 8 procent av småbarnsföräldrar under 44 år säger sig vara positiva till att staten ska bestämma uttaget av föräldraledighet. Trots det envisas Lena Segerberg och Lena Hallengren med att förfäkta denna uppfattning. Till skillnad från dessa socialdemokrater vill jag ha en familjepolitik som visa respekt för att föräldrarna själva vill och kan planera hur de vill lägga upp sin tid med sina barn. De vill hitta en lösning som passar just deras behov och önskemål utifrån familjens specifika situation. Svenska barnfamiljer vill ha en familjepolitik som erbjuder olika valmöjligheter.

Min förhoppning är att socialdemokraternas förmyndarpolitik ska möta motstånd i kommande val. Vi kristdemokrater säger nej till kvoterad föräldraförsäkring och ja till ökad valfrihet. Detta är svenska småbarnsföräldrars klara uppfattning av en modern familjepolitik.

Anders Andersson, Järnforsen
Riksdagsledamot (KD)

torsdag 10 december 2009

Jungfrutal och replikväxling i riksdagen


Ikväll har jag haft mitt jungfrutal i rikdagen. Det blev i debatten om socialutskottets betänkande gällande regeringens budget rörande hälso- och sjukvård.
Tyvärr började inte debatten förrän sent så jag kom inte upp i talarstolen förrän vid 22-tiden. Men det blev livfullt trots detta. Och när jag nu ser på www.riksdagen.se och webben som spelar in varje inlägg så känns det som att denna gång fick jag chans att jobba på hemmaplan. Socialdemokraterna valde att ta replik på vårdköer och kömiljarden. Och kan man tänka sig, för att ge svaren på repliken hade jag rätt papper med mig upp i talarstolen. Jag kunde redovisa den kraftfulla vårdköminskning som vi kan se från oktober 2008 och till oktober 2009. Antalet patienter som inte får vård inom vårdgarantin har gått från 97.000 till 35.000 på ett år vilket är en minskning på 64 % och detta kallar socialdemokraten Catharina Bråkenhielm för en ökning. När hon tog exempel från Kalmar län gick jag igång på allvar vilket också framgår om man titta in på webben (anförande 250, 152, 254). Om det är något jag jobbat med under våra fyra Alliansår i landstinget så var det att korta vårdköerna. Vi gick före och hade redan i augusti 2006 landets kortaste vårköer och nu följer övriga Sverige efter på samma linje tack vara Alliansregeringens kömiljard.

Mitt anförande blev ungefär som jag skrivit i manus.
Här lägger jag in det för den som vill läsa (det talade finns på webb anförande 250)

Riksdagens debatt den 10 december 2009
Utgiftsområde 9 – hälsovård, sjukvård och social omsorg mm

Anders Andersson (KD)

Herr/fru Talman

Efter mer än tjugo år med förtroendeuppdrag inom landstingspolitiken har jag nu förmånen att få delta i riksdagens debatt och beslut om hälso- och sjukvårdsfrågor. Det känns spännande och som en härlig utmaning. Med stor ödmjukhet vill jag gå in i uppdraget.

Regeringens proposition och socialutskottets betänkande markerar det jag vill inleda mitt anförande med. Sverige har en hälso- och sjukvård som vi har anledning vara stolta över. Grundprincipen om en behovsstyrd vård som solidariskt finansieras av alla har varit och är en framgångsrikt modell. Den har givit utrymme för medicinsk utveckling vilket ytterst varit en fördel för patienter med olika vårdbehov. Svensk hälso- och sjukvård har många kunniga och engagerade medarbetare. Detta inger trygghet och utvecklingskraft.

Jag vill därför inledningsvis yrka bifall till socialutskottets betänkande.

Herr/fru Talman.

För mig har utgångspunkten alltid varit att sjukvården är till för patienten – inte tvärtom. Systemen måste vara underordnade de behov och uppgifter som ska lösas. Vården ska vara patientstyrd och ge trygghet till en enskilde och anhöriga. Patientens behov och önskemål ska styra hur sjukvården formas. Därför måste vi ständigt söka nya lösningar för att stärka patientens ställning i vården.

Patientstyrd vård innebär att du som patient själv väljer den vårdcentral eller hälsocentral som du har störst förtroende för. Det ska inte spela någon roll om vården drivs i privat eller i landstingets regi, finansieringen sker ändå solidariskt och gemensamt. Patientstyrd vård innebär också att det ska gå snabbt att komma i kontakt med såväl primärvård som sjukhuskliniker.

Det finns många orsaker till de vårdköer vi tyvärr tvingas notera. Och anledningarna varierar mellan landstingen. Men det är inte acceptabelt med väntetider som ligger utanför vårdgarantin. Jag vet av erfarenheter från mitt hemlandsting Kalmar län hur man kan vända utvecklingen och gå från bottenplacering till medaljplats när det gäller tillgänglighet, korta vårdköer och sjukvårdsekonomi.

Herr/fru Talman

En snabb tillbakablick ger entydiga besked om att under de tolv år som Socialdemokraterna regerade på socialdepartementet kunde vi tyvärr inte se att det blev någon verklig förbättring vad gäller väntetider och vårdköer i Sverige generellt. Vändningen kom först med de framåtsyftande initiativ som Alliansregeringen och socialminister Göran Hägglund gjorde genom den så kallade kömiljarden För patienterna en mycket välkommen satsning. Till skillnad från tidigare regeringars försök så fungerar kömiljarden som en ”morot” och ger såväl landsting som enskilda sjukhus och kliniker motivation att klara de löften som givits till patienter. Redan nu efter ett år kan vi se att kömiljarden gett en mycket positiv effekt. Detta är en vinst för patienterna. En förbättring som borde ha genomförts långt tidigare, men som nu tack vara Alliansregeringens initiativ blir verklighet.

Herr/fru Talman.

Patientstyrd hälso- och sjukvård handlar också om bemötande. Patienten ska kunna förvänta sig att bli bemött som den person man är, inte som en i kollektivet ”höftledspatienter” eller ”multisjuka”. Varje individ är unik och alla har samma värde. Tid är en bristvara vårt samhälle generellt, så även inom sjukvården. Men patienterna måste ges mer tid och möjlighet att berätta om alla sina symptom, graden av smärta och den oro man känner. Därför vill jag hävda att bemötandefrågorna inom vården tillhör ett prioriterat område när vi utvecklar och förstärker svensk hälso- och sjukvård. Det gäller att utveckla en god vårdetik som bygger på människovärdes- och behovsprincipen.

Herr/fru Talman

Vårdens resultat måste kontinueligt följas upp, jämföras och utvärderas och informationen göras tillgänglig för patienter, verksamheter och beslutsfattare. Allt fler undersökningar visar på att Öppna jämförelser är en av de största drivkrafterna i utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården. Jämförelserna bör utvecklas och användas metodiskt. Ny kunskap och informationsteknik måste utnyttjas bättre för att förbättra vården. Utvecklingen går snabbt och väl fungerande informationsflöden säkerställer en trygg vårdkedja och är samtidigt en del i en ökad patientsäkerhet.

Herr/fru Talman

Det finns ytterligare ett område inom hälso- och sjukvården som jag vill kort beröra. Det gäller det förebyggande arbetet. Det handlar om att gå från vårdcentraler till hälsocentraler, där vissa landsting gått före och visat vägen. Vidare gäller att i det förebyggande arbetet ha ett fokus på skolhälsovården, en framtid där vi kan erbjuda patientens egen hälsodagbok på nätet, vikten av att stimulera den ideella sektorn och vikten av det preventiva tandhälsoarbetet.

Herr/fru Talman.

Kortare vårdköer, ökad patientsäkerhet och ett bättre bemötande är tre områden som jag vill lyfta fram när vi ska fortsätta arbetet med forma en ännu bättre hälso- och sjukvård. Jag vill yrkar bifall till Socialutskottets betänkande.

onsdag 9 december 2009

Vem bryr sig om Auschwitz?

Riksdagsarbetet är omväxlande. Just nu kommer jag från ett seminarium som jag inte kommer att glömma i första taget. Jag har träffat chefen för Auschwitz-Birkenau State Museum, Dr Piotr Cywinski. Han var inbjuden av en grupp riksdagsledamöter som i höstas gjorde gemensam studieresa. Ola Larsmo, ordförande i svenska PEN (och dessutom från Västervik där jag lärde känna honom när vi båda var yngre) ledde samtalet och utfrågningen. Mycket spännande och intressant. 10 % av alla svenska skolungdomar åker till Auschwitz. Besök på plats går inte att ersätta med läroböcker och skriftliga redovisnignar. Därför noterar man nu att antalet besök är fler än någonsin. Och man kommer från hela världen. T ex kommer hela 40.000 besökare varje år från Sydkorea. Auschwits har kommit att bli våra dagars symbol för terror och ondska. Det är nu en minnesplats som påminner oss om vikten av att ständigt kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter.

måndag 7 december 2009

Barns rättigheter

Denna dag har varit ännu en dag då vi riksdagsledamöter från Kalmar län och Alliansen gör gemensamma studiebesök. Barnkonventionen 20 år var temat då vi träffade barnläkaren Pär Ansved på länssjukhuset i Kalmar. Mycket har hänt under tjugo år men samtidigt finns det allt för mycket kvar att göra för att barnperspektiven ska bli tydliga inom såväl sjukvården, skolan som samhället i stort. Ett av de där mycket konkreta exemplen vi fick med oss var att allt för många toaletter på våra skolor egentligen är ett arbetsmiljöproblem. Och ett arbetsmiljöproblem hade det varit redan nu om det hade handlat om vuxna. Men när det gäller barn så finns tyvärr fortfarande några steg kvar innan man har samma synsätt. Hela 15 % av alla barn undviker alltid att gå på skolans toalett (35 % av barnen på högstadiet) enligt en studie från Sahlgrenska Akademin genomförd i västsverige. Och risken är nog stor att dessa siffror gäller också övriga Sverige. Vad detta för med sig av bekymmer i allmänhet och i vissa fall kommande tarmproblem kan alla förstå. Därför måste barnkonventionens perspektiv in i varje beslut. Det handlar om barns rättigheter.

Förutom ett mycket givande samtal på sjukhuset om barns rättigheter hann vi också med ett besök på OK/Q8 vid Norra vägen i Kalmar. Där träffade vi Anders Kvarnkullen som berättade om ökad tillgänglighet och service nu när receptfria läkemedel kan säljas på fler ställen och under fler av dygnets timmar. Detta är ett exempel på vad Apotekmarknadsreformen redan betyder. Under den månad som gått sedan reforemen trädde i kraft, 1 november, har man sett ett ökat intresse och allt större efterfrågan. Det blir spännande att höra sosse-vänster gänget i valrörelsen argumentera för att man ska stänga och begränsa tillgänglighet och service. Eller är en omsvängning på gång?

fredag 4 december 2009

Svårt sjuka ska inte tvingas söka arbete

Pressmeddelande fredag kväll;
– Vi är upprörda över den fyrkantighet med vilken Försäkringskassan tolkat regeringens intentioner för svårt sjuka. Därför är det bra att regeringen snabbt och prestigelöst väljer att förtydliga lagen så att inga missförstånd kan uppkomma.

Det säger Lars Gustafsson (KD), riksdagsledamot i socialförsäkringsutskottet och Anders Andersson (KD), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet. De uttalar sig med anledning av den presskonferens regeringen höll angående uppgifterna om att svårt sjuka som tvingas söka jobb.

Alliansen förtydligar nu snabbt sjukskrivningsreglerna efter Försäkringskassans tolkning av reglerna, som gör att svårt sjuka personer ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Att så aldrig har varit intentionerna framgår tydligt av utskottets betänkande.

– När Försäkringskassan tolkar gällande lagar måste de samtidigt följa det övergripande målet om en utveckling som ska gagna den sjukskrivne. I det ingår i många fall en väg tillbaka i hälsa och arbetsliv. Men Kristdemokraterna ser till individens situation och accepterar inte att svårt sjuka personer ska tvingas söka arbete, fortsätter Lars Gustafsson och Anders Andersson.

– Svårt sjuka och cancersjuka som varit sjukskrivna i ett år ska ha möjlighet till fortsatt sjukpenning på 80 procent så länge de är i behov av det. Där ska inte råda några tvivel, fortsätter Lars Gustafsson och Anders Andersson.

Under en längre tid har problem med samsyn mellan intygsskrivande läkare och Försäkringskassan återkommande uppmärksammats. De senaste dagarnas mediala uppmärksamhet visar att detta är ett kvarstående problem. Det råder ännu brist på samförstånd när det gäller läkarintygens tolkning hos Försäkringskassan, där det ofta framförs att det finns bristande underlag för korrekt beslut. Försäkringskassan måste efter de senaste graverande exemplen brist i förståelse och samförstånd med läkarkåren ta initiativ till en grundlig genomgång och samtal med läkarna.

– Tidigare regering har inte vågat ta i detta viktiga med snåriga regelverk. Vi kan se tillbaka på en tid då Försäkringskassan förtidspensionerade människor på ackord, ofta förtidspensionerades de mot sin vilja. Vi kan inte vara passiva. Men när vi nu infört en fungerande rehabiliteringskedja och sjukförsäkring måste det bli rätt från början, avslutar Lars Gustafsson och Anders Andersson.

torsdag 3 december 2009

Var 20:e minut får någon stroke

Idag har jag deltagit i ett mycket intressant seminarium som sätter fokus på ett område inom vården som inte fått den uppmärksamhet som frågan motiverar. Det gäller stroke och den vård vi vill ge. Samt de förebyggande insatser som kan göras för att undvika att drabbas av stroke. I riksdagens andrakammarsal arrangerade NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund)ett seminarium tillsammans med Centerpartiet. Ämnet var drastiskt - var 20:e minut drabbas någon i vårt land av stroke.
Seminariet inleddes av Kenneth Johansson, socialutskottets ordförande, som också senare under dagen berättade om hur det är att vara närstående till någon som drabbas av stroke. Moderator för seminariet var Anita Jekander som också läste högt ur sin bok och fick oss alla att känna hur närgånget det blev när vi förstod att detta är något som kan drabba mig eller någon närstående. Vår äldre- och folkhälsominister Maria Larsson medverkade också i seminariet och gav sin och regeringens syn på vikten av förebyggande insatser. Vidare medverkade Mats A Andersson från Neurocentrum i Umeå och Nils Wahlgren från Karolinska i Solna. NHR gör ett bra jobb och jag vet att man också besöker olika delar av landet för att sprida information och kunskap.

tisdag 1 december 2009

Världsaidsdagen - 1 december

Kamp mot fördomar om hiv/aids

Världsaidsdagen – som infaller den första december – uppmärksammar i år diskriminering och fördomar. Det är ett angeläget tema. Vi vet att det finns många missuppfattningar och en förvånande stor okunskap om hur hiv smittar och vad en hiv-infektion innebär för den enskilde.

Under tisdagen kommer riksdagens socialutskott och utrikesutskott att arrangera ett offentligt seminarium om hiv/aids.

Regeringen satsar 145 miljoner kronor per år för insatser mot hiv/aids. En överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting styr insatserna och lyfter fram strategiska frågor på lokal och regional nivå. Samarbetet mellan lokal, regional och statlig nivå är avgörande för hur vi klarar det förebyggande arbetet.

Överenskommelsen för 2010 är nyligen beslutad. Parterna är överens om att under år 2010 bland annat avsätta medel för tidsbegränsade satsningar för projekt som avser insatser för ökat stöd till familjer med hivsmittade samt insatser mot diskriminering och stigmatisering. Under den kommande treårsperioden kommer också medel att avsättas för fortsatt utveckling av stöd och samordning för att säkerställa en god kunskapsnivå hos alla huvudmän rörande bemötandefrågor av personer som lever med hivinfektion.

HIV-prevention är inte en vanlig, enkel smittskyddsfråga. Kopplingen till sexualitet, missbruk, migration och social utsatthet skapar tyvärr en effektiv grogrund för fördomar. Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen behöver därför förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.