söndag 13 februari 2011

Sjukhus-sjukan ......

I veckan som gått har jag bland annat deltagit i riksdagens frågestund där jag satte fokus på sjukhus-sjukan vilket framgår av webb-tv från riksdagen. Frågor och svar från rikdagsprotokollet finns också nedan.


Multiresistenta bakterier

Anf. 66 ANDERS ANDERSSON (KD):
Fru talman! Jag har en fråga till socialminister Göran Hägglund som gäller ökningen av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier, det vi brukar kalla sjukhussjukan.
Multiresistenta bakterier är ett stort problem i sjukvården. Enligt uppgift från Smittskyddsinstitutet kan vi nu se en ökning av antalet anmälningar av svårbehandlade infektioner som är förvärvade på sjukhusen. Jag tror att det till en del kan bero på att man har förbättrat rapport- och anmälningsrutinerna. Men vi ser också att det finns en reell ökning. Den utvecklingen är oroande.
Smittspridningen i det här sammanhanget skiljer sig inte från andra bakterier. Det är därför som slarv med hygien när det gäller operationer, behandlingar och diagnostik kan få förödande konsekvenser. Vi har nu fått rapporter om att även överbeläggningar kan bidra till en smittspridning.
Min fråga till socialministern är därför: Vilka åtgärder planeras för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier inom sjukvården så att vi får ett stopp på den så kallade sjukhussjukan?

Anf. 67 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):
Fru talman! Tack för frågan. Det är en ofantligt viktig fråga. Om vi inte får bukt med de multiresistenta bakterierna och kan hindra den utveckling som är pågående utsätts vi för en situation där tämligen vanliga sjukdomar kommer att medföra att det finns en risk för dödsfall i stor utsträckning och att de enkla behandlingar som vi hittills haft kommer att visa sig omöjliga att använda.
Det behöver mötas på flera olika plan. Det första handlar om att stoppa den överförskrivning som finns. Ju mer vi förskriver antibiotika, desto större är risken att resistenta bakterier utvecklas. Det andra handlar om att vi har hygienrutiner på sjukhusen som gör att man kan förhindra utveckling av resistenta bakteriestammar.
Det finns mycket ytterligare att göra. Jag ska återkomma till svaret.

Anf. 68 ANDERS ANDERSSON (KD):
Fru talman! Tack för detta svar, socialministern. Jag är överens om allvaret i det. Jag vet att det finns en viss planering för att få åtgärder i landet när det gäller förskrivningsnivån men också för att förhindra spridningen och se till att vi får hygienrutiner som är effektiva.
Jag har en följdfråga som lite grann gäller EU-samarbetet. Vi vet att vi har en ökad rörlighet och ett ökat internationellt resande. Det vill vi behålla och kanske också utveckla. När man talar med sjukvårdspersonal kommer ofta situationen upp att detta är önskvärt. Men här ligger ett orosmoment för många av vårdens medarbetare när det gäller att få en spridning av multiresistenta bakterier.
Min fundering och fråga till socialministern är: Finns det möjlighet att inom EU-samarbetet åstadkomma överenskommelser som innebär att vi på det sättet kan skapa en säkrare sjukvård?

Anf. 69 Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):
Fru talman! Vi har en ny patientsäkerhetslagstiftning sedan årsskiftet, och det är en viktig del i det här arbetet. Utöver det har regeringen anslagit, med riksdagens godkännande, dryga 2 miljarder kronor som ska användas under de närmaste åren för patientsäkerhetsarbete. I det sammanhanget har vi slutit ett avtal med Sveriges Kommuner och Landsting som bland annat är inriktat på att ge en prestationsbaserad ersättning som handlar om att höja patientsäkerheten. Ett av kraven där går ut på att man i varje landsting ska ha en så kallad Stramagrupp, alltså en strategigrupp för just arbetet mot multiresistenta bakterier, och den ska ha ett tydligt uppdrag och en klar finansiering.
Den här frågan kan vi i Sverige, precis som Anders Andersson säger, inte lösa helt och hållet själva. Under det svenska ordförandeskapet i EU var det en prioriterad fråga för svensk del, och vi har kommit en lång bit på väg. Bakterierna stannar ju inte vid tullstationerna, utan här handlar det om åtgärder också i andra länder för att vi gemensamt ska kunna bekämpa det här hotet mot folkhälsan.

1 kommentar:

  1. Tack för att du driver denna fråga! En sak som kan hjälpa med överbeläggningar är att försöka få dem som inte behöver vara på sjukhus att få vård på andra platser. Ett exempel är lågrisk-mödrar som föder barn, som med assistens av barnmorskor lika väl kunde föda hemma. http://www.corren.se/asikter/debatt/?articleId=5526193&date=&menuids=

    SvaraRadera