Steg mot en bättre strokevård

I lördags fanns denna debattartikel införd i Barometern/OT.

30 000 strokedrabbade är inte acceptabelt

Varje år insjuknar cirka 30 000 människor i vårt land i stroke. Det är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska sjukvården.

Det finns en rad identifierade riskfaktorer som går att upptäcka. Det handlar om högt blodtryck, rökning, diabetes, förmaksflimmer och brist på motion. Här har primärvården ett stort förebyggande ansvar. Men inte bara vården, utan även skolan, företagshälsovården och inte minst individen själv.

När en stroke inträffar är ett tidigt, målmedvetet och mångprofessionellt omhändertagande avgörande för hur skadorna i hjärnans strukturer ska läka. Varje minut är dyrbar, och behandlingen måste sättas in snabbt. Landstingen måste respektera behovet av strokevårdplatser och ha en organisation med multiprofessionella team. Varje strokefall och varje återhämtning är individuell. Vårdtiden varierar och det är viktigt att den rehabilitering som sätts in på sjukhuset får en bra fortsättning när patienten skrivs ut. Kommunens och husläkarens patientansvar i rehabiliteringskedjan måste vara tydligt. Effektiva insatser i en sammanhållen rehabiliteringskedja så att man undviker att glapp uppstår mellan den specialiserade sjukvården och vården på hemmaplan är en förutsättning för en god återhämtning.

Strävan måste vara att ge den enskilde ökad livskvalitet och ökad självkänsla men också möjlighet att återfå hela eller delar av sin arbetsförmåga. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, kuratorer och psykologer är viktiga kompetenser som ofta behövs under längre tid under och efter den medicinska vården.

Förebyggande åtgärder mot de kända riskfaktorerna, snabbhet till behandling och akuta strokevårdplatser samt en sammanhållen rehabiliteringskedja, är tre avgörande åtgärder för en ännu bättre strokevård. För många innebär en stroke ett liv utan bestående men, för andra leder stroken till funktionsnedsättningar som innebär att resten av livet ser helt annorlunda ut. Oavsett vilket måste det finnas en god strokevård för alla och rehabilitiering efter behov.


Anders Andersson(KD), Järnforsen
riksdagsledamot i socialutskottet