söndag 12 juni 2011

Apoteksreformen - ökad tillgänglighet och bättre service

I onsdags hölls i riksdagen en debatt om apoteksomregleringen. En viktig debatt. Och en debatt där jag gav min syn på det som hänt och som nu händer.
Via riksdagens wbbb-tv kan du ta del av mitt anförande liksom övriga.

Nedan finns utdrag från riksdagens protokoll.

Anf. 33 ANDERS ANDERSSON (KD):
Fru talman! Vi debatterar just nu ett reformområde där det handlar om läkemedel och apotek – ett reformområde där syftet är att öka tillgängligheten och att få till stånd en bättre service till allmänhet och patienter.
Den apoteksomreglering som vi genomfört var föremål för många och ganska långa debatter innan det blev ett beslut. En sak är uppenbar: Det krävdes en alliansregering för att komma till skott, för att komma till handling.
Hade det varit så att vi fått leva med en rödgrön majoritet i riksdagen även efter 2006 är jag alls inte säker på att Lennart Axelsson här i talarstolen hade kunnat hylla möjligheterna när det gäller receptfria läkemedel på bensinmackar och i mataffärer. Han hade inte ens fått den chansen, för i den rödgröna regeringssituation som vi levde med fram till 2006 förmådde man aldrig att lägga fram en proposition för riksdagen.
Det krävdes ett valresultat innebärande att vi i allianspartierna visade att vi vågade gå före, att vi vågade visa att Sverige inte skulle bli det eftersläpande landet som försummar tillgänglighet och service och som nonchalerar patienters krav på god tillgänglighet och på service och kvalitet.
Därför är de receptfria läkemedlen inte så oväsentliga. Jag tycker att det är lite spännande att gång på gång i både repliker och anförande lyssna till socialdemokraten Lennart Axelsson som intygar att han står bakom försäljningen av receptfria läkemedel till pensionärer och barnfamiljer på bensinmackar och i mataffärer. Det är välkommet, Lennart!
Om några år kommer, tror jag, din ersättare eller möjligen du själv, Lennart, att stå här i talarstolen och säga: Visserligen var vi lite kritiska till en utökning och till att ge möjlighet till en omreglering som gett oss 200 nya apotek med en helt annan servicesituation när det gäller öppettider. Vi hade en del debatter där det var en oro.
Det var nog lite av inte Kajsa Kavat från Bullerbyn höll jag på att säga men väl av Krösa-Majas olyckskorpar som kraxade. Men nu när ytterligare fyra år gått konstaterar vi att frågorna hanterats på ett klokt sätt. Därigenom kommer också Socialdemokraterna att sälla sig till kören och tycka att det är ganska bra – ungefär som för de receptfria läkemedlen.
Situationen för den svenska allmänheten är att alliansregeringen hela tiden måste ploga i de här frågorna. Om vi inte gör det stannar utvecklingen upp. Socialdemokraterna har även i denna debatt visat att man är ett bakåtsträvande parti som bara talar om att det var bättre förr. Det är dags att syna korten.
När det gäller talet om att det var bättre förr är det precis så som Anders W Jonsson beskriver: Apotek stängdes under sommaren. Det var lunchstängt. Öppettiderna var inte anpassade till patienternas situation och livsförutsättningar. Det var en situation om vilken socialdemokrater och övriga oppositionspartier alltså säger att det var bättre förr.
Jag är övertygad om att ingen här på Drottninggatan egentligen vill tillbaka till den situationen. Inte heller någon på bygatan runt om i de småsamhällen som fått en förbättring vill, tror jag, tillbaka dit.
Vi kan nu se att vi har fått en ökad tillgänglighet med 6 000 olika möjligheter att få receptfria läkemedel i mataffärer och på bensinmackar. Det har skett en utökning med 200 nya apotek runt om i landet. Det intressanta att konstatera är var i landet vi fått flest nya apotek.
Om man tror på och lyssnar på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna måste det nästan vara vid Stureplan. Men flest nya apotek procentuellt har man fått i Norrbotten. När det gäller att ha den bästa tillgängligheten – antalet apotek per invånare – kan man fråga sig om den finns i Stockholm. Nej, den finns i Jämtland. 5 200 invånare per apotek i Jämtland ska jämföras med Stockholms 9 600 invånare per apotek.
Chansen till täthet i fråga om apotek är alltså nästan dubbelt så stor i Jämtland, ett av landets glesbygdslän. Efter Jämtland kommer Norrbotten och Västerbotten när det gäller att ha många apotek per invånare, så snacka inte om att det var bättre förr!
Det är dags att syna korten. När vi gör det avslöjas att omregleringen med regler för att skapa kvalitet och tillgänglighet har syftat till att patienterna ska få tillgång till läkemedel. Man ska få service utifrån sina förutsättningar och sina behov. Därför välkomnar vi detta. Det är också därför vi kan se att det i långa stycken är en framgångsrik reformering som påbörjats.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet luftar gärna sin kritiska hållning. Det var bättre förr är, som jag här uttryckt, deras snack. Trots den redogörelse som vi fått från Riksrevisionen och trots Konkurrensverkets rapport och den tydliga redovisningen vid utskottets hearing finns det de som inte riktigt vill se framgångarna utan mest målar allt i ett ifrågasättande. Men det är inget nytt utan snarare något att vänta sig när någon från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna står i talarstolen.
Min fundering gäller egentligen hur Miljöpartiet har resonerat. Det är kanske inte så enkelt att fråga om det när ingen miljöpartist finns i kammaren. Jo, nu har en miljöpartist kommit hit. Agneta Luttropp som tidigare talade här i debatten ser jag tyvärr inte här just nu.
Min fundering gäller om det är en lapsus att Miljöpartiet finns med på reservationen. Hände inget på den kongress som var för ett par veckor sedan och då Miljöpartiet sade att man skulle bli ett tydligt självständigare parti?
Är det inte dags till och med för en företrädare för Miljöpartiet att inta talarstolen och efter mitt inlägg ge besked om att det med majoritetens skrivningar och med det jag och andra här redovisat inte finns några skäl att vara med i det gamla socialistiska testuggandet med ständig kritik mot allt som gäller sjukvårdens utveckling?
Jag tror att Miljöpartiet skulle må väl av att låta Vänsterpartiet och Socialdemokraterna stå ensamma som bakåtsträvare i apoteksfrågan och när det gäller patienters möjligheter till tillgänglighet i sjukvården. Vi får se om ett besked kommer eller om man har låst upp sig trots sina fina deklarationer och kongressbeslut.
Fru talman! Vi i Alliansen tvekar inte att påpeka att förbättringar bör och kan göras. Det gäller tillhandahållandeskyldigheten och den så kallade 24-timmarsregeln. Vi utgår från att regeringen, om så krävs, vidtar de åtgärder som behövs för att säkerställa tillhandahållandeskyldigheten. Den är lika viktig nu som förr. Det bekymmersamma är att den inte alltid gällde förr. Vi vill att den ska gälla nu och i framtiden.
I utskottsbetänkandet beskriver vi hur vi tänker följa och ange eventuella behov av åtgärder för att garantera tillgänglighet till läkemedel och apoteksservice i alla delar av landet, även efter övergångsperiodens utgång.
Som jag här beskrivit är det Jämtland, Norrbotten och Västerbotten som har fått den stora utvecklingen när det gäller antalet apotek.
Själv bor jag i en del av landet som ofta betraktas som glesbygd, så jag kan lova dem som lyssnar på debatten här i kammaren att jag som kristdemokrat kommer att följa frågan och att ha den i fokus för detta med tillgänglighet över hela landet.
Min lilla fråga till Miljöpartiet handlar om den självständighet som man så tydligt har deklarerat. När man den 29 april 2009 röstade om en omreglering av apoteksmarknaden var Miljöpartiet sammansvetsat med de två andra röda partierna i en ambition att bilda regering.
Nu är det en ny tid. Inte minst miljöpartisterna själva talar om ett nytänkande. Frågan är om det nytänkandet innebär att man inte delar Vänsterpartiets ideologiska låsningar, för om det är någon som har en ideologisk låsning är det just Vänsterpartiet som hyllar monopolet framför allt annat.
Vi hyllar dels patientens möjligheter och patientens rätt att få tillgång till kvalificerad service, god tillgänglighet och närhet, dels att patientens behov på olika sätt tillgodoses och att man inte är inlåst i ett monopolsystem. Jag har uppfattat att det var Miljöpartiets nya signaler. Det hade varit spännande om man i handling hade vågat visa att kongressbesluten betyder någonting och att man lämnar Vänsterpartiet och Socialdemokraterna åt sin eviga vänsterretorik.
Fru talman! På område efter område i betänkandet redovisar vi i socialutskottet det arbete som regeringen gjort och det som planeras när det gäller utrednings- och tillsynsuppdrag. Därför yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.
(Applåder)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar