Riksdagsdebatt om hälso- och sjukvård

Idag har vi haft riksdagsdebatt om hälso- och sjukvård. Jag valde att lyfta fram några av de frågor som finns i betänkandet från socialutskottet samt sätta fokus på den utveckling och förnyelse av sjukvården som är ett faktum efter fyra år med en kristdemokratisk socialmininster i en alliansregering.

Jag klistrar in protokollet från riksdagen så som stenograferna fångat mitt inlägg.

Anf. 18 ANDERS ANDERSSON (kd):
Fru talman!
Genom en lång rad motioner som vi nu har att behandla belyses den spännvidd som vi kan se inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvård är ett område som berör oss på många olika sätt. Jag är övertygad om att vi i riksdagen liksom de som lyssnar på denna debatt har egna upplevelser och också har hört människor berätta om hur hälso- och sjukvården har givit tröst, lindring och bot men också ibland har misslyckats med att ge den enskilde det som behövdes i den aktuella situationen.

Jag vill inleda med att understryka det som socialutskottet skriver på s. 23 i betänkandet. Där framhåller vi att i hälso- och sjukvårdslagen anges målet om en god hälsa på lika villkor. Där markeras också att den som har störst behov av hälso- och sjukvården ska ges företräde. Vården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Den ska också vara lätt tillgänglig och bygga på en respekt mellan patienten och vårdgivarna och därigenom också se till att man får en delaktighet och ett samråd med patienten. Detta är grundläggande i hälso- och sjukvårdslagen.

Fru talman! Dessa grundläggande besked som vår hälso- och sjukvårdslag ger menar jag förstärks. Beskeden understryks och förstärks genom de initiativ som alliansregeringen har genomfört denna mandatperiod. Det är jag som kristdemokrat mycket glad över. Det är viktiga delar i en utveckling och förnyelse av hälso- och sjukvården.

Det vårdval som nu genomförs runt om i landet är en reform som stärker respekten för patientens självbestämmande. Det självbestämmande som vi har lagt fast i hälso- och sjukvårdslagen får ett understrykande och en förstärkning genom vårdvalet.
Vårdvalet är också en förnyelse av primärvården. Man lyfter fram vikten av att sjukvården är lättillgänglig och främjar ett arbetssätt som innebär goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
Jag har den övertygelsen att vi om några år kommer att se en förnyelse, en ökad tillit och ett förtroende som har utvecklats gentemot den första linjen i sjukvården tack vare att vi den här mandatperioden vågade sätta ned foten och markera att vårdvalet är en reform som handlar om patientens inflytande, patientens trygghet och patientens tillit till sjukvården.

Fru talman! Ett annat område som tillhör utveckling och förnyelse är beslutet om vårdgarantin. Vårdgarantin diskuterade vi här i kammaren för två veckor sedan. Också detta handlar om en uppföljning av hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslagens resonemang om att man ska få rätt vård i tid får nu en kraft genom det beslut som vi har markerat. Det visar också att vi som beslutsfattare vill möta patienten med respekt och värdighet. Sjukvården har den funktionen.
Jag vill påstå att hela den proposition som vi hade uppe för två veckor sedan handlar om att i lag markera vårdgarantin, att ge patienten en fast vårdkontakt och en förnyad medicinsk bedömning, detta som en möjlighet för att få patientsäkerhet.
I arbetet med att verkställa vårdgarantin var och är kömiljarden ett viktigt instrument. Det är helt uppenbart att kömiljarden, som alliansregeringen och vår socialminister har lanserat under den här mandatperioden, har revolutionerat vårdkösituationen mer än vad Socialdemokraterna, när de i tolv år satt i regeringen, åstadkom med sitt resonemang kring tillgänglighet.
Det här välkomnas av oss alliansföreträdare. Men framför allt finns det tusentals patienter runt om i landet som tack vare kömiljarden slipper vänta vecka efter vecka på att få den behandling och den vårdinsats som de är i behov av.

Fru talman! Ett område som lyfts fram i det betänkande som vi nu behandlar är IT i vården. I den redovisning som utskottet gör finns en översikt som pekar på att regeringen bland annat i budgetpropositionen för 2010 markerade betydelsen av IT-frågorna som en kvalitetsfråga för sjukvården. Jag vill gärna citera från s. 37 i vårt betänkande:
”Regeringen ser IT som en förutsättning för att förbättra sjukvårdens kvalitet och säkerhet. Hälso- och sjukvården är en av samhällets mest informationsintensiva sektorer, där en snabb, säker och enkel tillgång till relevant medicinsk information kan vara livsavgörande.”
Utifrån dessa besked och utifrån den nationella IT-strategin har landsting och regioner ett huvudansvar för utbyggnad och investeringar. I syfte att stimulera och påskynda det här arbetet har regeringen årligen tillskjutit medel, bland annat genom de så kallade Dagmaröverenskommelserna.
Arbetet med den nationella IT-strategin går nu in i en ny fas. Fokus under kommande år kommer att ligga på ett brett införande och på användning av de grundläggande IT-tjänster som redan har utvecklats, detta för att få en utveckling av IT-sektorn som är till nytta för patienter, anhöriga och vårdpersonal. Jag finner därför att utskottets ställningstagande och skrivningar väl tillgodoser de ambitioner som finns i olika motioner.
Jag kan inte låta bli att säga att jag är lite förvånad över oppositionens reservation nr 5. Om man vill kan man säga att den reservationen är som att slå in öppna dörrar. Det är mer aktivt än någonsin. Och vi har en målsättning som helt överensstämmer med vad reservationen ger uttryck för. Trots detta finns denna reservation.
Förutom regeringens aktiviteter i landet vill jag nämna att IT-frågorna också prioriterades under det svenska ordförandeskapet. Vi lyfte bland annat fram frågorna runt e-hälsa.

Fru talman! Jag är som kristdemokrat glad för att alliansregeringen har startat en förnyelse och en utveckling av hälso- och sjukvården, där patientens behov står i fokus. Det handlar om vårdvalet. Psykiatrireformen pekar på detta. Det handlar om tandvårdsreformen, där vi fördubblar anslaget. Det handlar om apoteksomregleringen, som ger oss en ökad tillgänglighet. Det handlar om patientsäkerhetsreformen, som lyfter fram vikten av att man alltid ska känna trygghet i sjukvården. Det handlar om cancerstrategin. En del tror att det är naturligt att vi har den, men när man tittar i protokollen från riksdagsdebatter under förra mandatperioden ser man att det inte var någon självklarhet. Men nu har alliansregeringen sett till att vi har fått en cancerstrategi och en cancersamordnare.
Inte minst kömiljarden och vårdgarantin är viktiga delar för att ge patienter i alla åldrar en trygghet och en kvalitet när det gäller sjukvården. Och jag vill säga att den proposition som kommer om värdegrund för äldreomsorgen markerar helheten.
Detta är en utveckling av hälso- och sjukvården. Det här är någonting som alliansregeringen har sett till att vi tillsammans har åstadkommit, och detta är något som vi är beredda att fortsätta att utveckla under kommande mandatperiod.
Jag är övertygad om att det med denna inriktning finns en tillit till att sjukvården ska klara de uppgifter som väntar. Med dessa reflektioner och kommentarer vill jag yrka bifall till utskottets förslag som innebär att samtliga motionsyrkanden avstyrks.
(Applåder)