Patientsäkerhet - debatt i riksdagen

Idag tisdag har vi haft en viktig debatt om hälso- och sjukvården. Regeringens förslag gällande patientsäkerhet har behandlats. För många av oss som debatterar sjukvårdsfrågor är detta ett högaktuellt ämne. Och många applåderar att regeringen tillsatte en utredare, remissbehandlade frågorna och även kom fram med en propositon och lagförslag som skapar tydlighet och kan bidra till att minska antalet vårdskador.

Mitt anförande i riksdagen följde ungefär det manus som jag lägger här:

Riksdagens debatt den 15 juni 2010
Betänkande 2009/10:SoU22

Patientsäkerhet och tillsyn.

Det finns få tillfällen i livet som man är så utelämnad som när man behöver sjukvård. Man lägger sin kropp och sin själ, jag hela ens framtid, i läkares och annan vårdpersonals händer.
Denna känsla är bra att ibland påminna sig. Och jag tror ni alla här i kammaren har erfarenheter på ett eller annat sätt. Själv vet jag det extra tydligt efter två hjärtinfarkter.

När man behöver sjukvården som allra mest, då ska man kunna känna trygghet i att allt görs för att ge den vård som omständigheterna kräver. Och man ska vara säker på att när man lämnar sjukhuset så har man inte ha drabbats av en ny sjukdom eller skada.

För var och en som vill ha hög kvalitet på vår hälso- och sjukvård är det fullständigt oacceptabelt att bara låta allt bli vid vad det varit när 100 000 skadas varje år och 3 000 avlider på grund av undvikbara skador i vården! Det är helt oacceptabelt att så många patienter – och även deras anhöriga – drabbas av lidande på grund av vårdskador.
För samhället handlar det ett ökat vårdbehov om 630 000 vårddygn, motsvarande 5,7 miljarder kronor som så att säga ”går upp i rök”. Genom att vara tydlig och målmedveten i arbetet med att undvika vårdskador minskar vi inte bara lidande för patienter, vi frigör också resurser som behövs inom olika delar av hälso- och sjukvården.

Det ligger nära till hands att kräva nolltolerans, men nolltolerans är ett mål som vi alla delar – inte ett medel.

Medlen för att stärka patientsäkerheten handlar om öppenhet, rätt för patienten att få veta vad som höll på att hända, vad och hur det hänt, ökad kunskap och kunskapsspridning, rutiner, tydlig ansvarsfördelning och fortsatt rätt för patienten att kräva ansvar av enskilda yrkesutövare.

Även om det inte hjälper den som har drabbats av en undvikbar vårdskada är de flesta av oss av den uppfattningen att det inte ska behöva drabba fler. Patienterna ska kunna lita på att – om – det inträffar något; en felaktig behandling, felaktig medicinering, felaktigt handhavande av utrustning etc så ska det utredas och förklaras för patienten - och dras erfarenheter från så att det inte upprepas på det sjukhuset eller något annat sjukhus i landet.

Socialstyrelsen har ansvar för i princip all tillsyn av hälso- och sjukvården och dess personal.
Efter klagomål från patienter ska Socialstyrelsen ge kritik mot enskilda läkare eller annan vårdpersonal och socialstyrelsen kan också anmäla yrkesutövare till Hsan (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) med begäran om t ex prövotid. Hsan får ett tyngre ansvar, ett ansvar som ligger en nivå högre än idag – att pröva frågor som anmäls dit av Socialstyrelsen, JO och JK.

Legitimation och annan behörighet kan återkallas, också på andra grunder än medicinska. Vi ska kunna känna tillit till vården och då ska exempelvis allvarlig brottslighet kunna ligga till grund för återkallande av legitimation eller behörighet. Det handlar om patientens trygghet.

Apotekspersonalen blir också skyldiga att slå larm till Socialstyrelsen om de befarar att en läkare eller tandläkare överförskriver beroendeframkallande medel.

Riksdagen ska här fatta beslut om en lång rad åtgärder för en ökad patientsäkerhet. Patientsäkerhet är ett brett och omfattande arbete som ständigt måste vara i fokus ute i verksamheterna. Utskottets utfrågning, med medverkande från patientgrupper, vårdgivare, läkarförbundet, vårdförbundet, berörda myndigheter och socialdepartementet, gav ett starkt stöd för att vi är på rätt väg, men även att patientsäkerhetsfrågorna har lyfts ute i vården. Låt oss fortsätta med det arbetet! Det handlar i första hand om patienternas rätt till en god och trygg vård, det handlar också om professionens kunskap och engagemang, kompetensutveckling och ansvar. Och det handlar till syvende och sist om att sätta ramarna för hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas. Många landsting har kommit långt i detta arbete. Med Socialstyrelsen som ansvarig myndighet kommer skillnaderna mellan de olika regionerna och landstingen att minska. Vården blir tryggare och mer jämlik.

Bifall till socialutskottets betänkande.