Ikväll har jag haft mitt jungfrutal i rikdagen. Det blev i debatten om socialutskottets betänkande gällande regeringens budget rörande hälso- och sjukvård.
Tyvärr började inte debatten förrän sent så jag kom inte upp i talarstolen förrän vid 22-tiden. Men det blev livfullt trots detta. Och när jag nu ser på www.riksdagen.se och webben som spelar in varje inlägg så känns det som att denna gång fick jag chans att jobba på hemmaplan. Socialdemokraterna valde att ta replik på vårdköer och kömiljarden. Och kan man tänka sig, för att ge svaren på repliken hade jag rätt papper med mig upp i talarstolen. Jag kunde redovisa den kraftfulla vårdköminskning som vi kan se från oktober 2008 och till oktober 2009. Antalet patienter som inte får vård inom vårdgarantin har gått från 97.000 till 35.000 på ett år vilket är en minskning på 64 % och detta kallar socialdemokraten Catharina Bråkenhielm för en ökning. När hon tog exempel från Kalmar län gick jag igång på allvar vilket också framgår om man titta in på webben (anförande 250, 152, 254). Om det är något jag jobbat med under våra fyra Alliansår i landstinget så var det att korta vårdköerna. Vi gick före och hade redan i augusti 2006 landets kortaste vårköer och nu följer övriga Sverige efter på samma linje tack vara Alliansregeringens kömiljard.
Mitt anförande blev ungefär som jag skrivit i manus.
Här lägger jag in det för den som vill läsa (det talade finns på webb anförande 250)
Riksdagens debatt den 10 december 2009
Utgiftsområde 9 – hälsovård, sjukvård och social omsorg mm
Anders Andersson (KD)
Herr/fru Talman
Efter mer än tjugo år med förtroendeuppdrag inom landstingspolitiken har jag nu förmånen att få delta i riksdagens debatt och beslut om hälso- och sjukvårdsfrågor. Det känns spännande och som en härlig utmaning. Med stor ödmjukhet vill jag gå in i uppdraget.
Regeringens proposition och socialutskottets betänkande markerar det jag vill inleda mitt anförande med. Sverige har en hälso- och sjukvård som vi har anledning vara stolta över. Grundprincipen om en behovsstyrd vård som solidariskt finansieras av alla har varit och är en framgångsrikt modell. Den har givit utrymme för medicinsk utveckling vilket ytterst varit en fördel för patienter med olika vårdbehov. Svensk hälso- och sjukvård har många kunniga och engagerade medarbetare. Detta inger trygghet och utvecklingskraft.
Jag vill därför inledningsvis yrka bifall till socialutskottets betänkande.
Herr/fru Talman.
För mig har utgångspunkten alltid varit att sjukvården är till för patienten – inte tvärtom. Systemen måste vara underordnade de behov och uppgifter som ska lösas. Vården ska vara patientstyrd och ge trygghet till en enskilde och anhöriga. Patientens behov och önskemål ska styra hur sjukvården formas. Därför måste vi ständigt söka nya lösningar för att stärka patientens ställning i vården.
Patientstyrd vård innebär att du som patient själv väljer den vårdcentral eller hälsocentral som du har störst förtroende för. Det ska inte spela någon roll om vården drivs i privat eller i landstingets regi, finansieringen sker ändå solidariskt och gemensamt. Patientstyrd vård innebär också att det ska gå snabbt att komma i kontakt med såväl primärvård som sjukhuskliniker.
Det finns många orsaker till de vårdköer vi tyvärr tvingas notera. Och anledningarna varierar mellan landstingen. Men det är inte acceptabelt med väntetider som ligger utanför vårdgarantin. Jag vet av erfarenheter från mitt hemlandsting Kalmar län hur man kan vända utvecklingen och gå från bottenplacering till medaljplats när det gäller tillgänglighet, korta vårdköer och sjukvårdsekonomi.
Herr/fru Talman
En snabb tillbakablick ger entydiga besked om att under de tolv år som Socialdemokraterna regerade på socialdepartementet kunde vi tyvärr inte se att det blev någon verklig förbättring vad gäller väntetider och vårdköer i Sverige generellt. Vändningen kom först med de framåtsyftande initiativ som Alliansregeringen och socialminister Göran Hägglund gjorde genom den så kallade kömiljarden För patienterna en mycket välkommen satsning. Till skillnad från tidigare regeringars försök så fungerar kömiljarden som en ”morot” och ger såväl landsting som enskilda sjukhus och kliniker motivation att klara de löften som givits till patienter. Redan nu efter ett år kan vi se att kömiljarden gett en mycket positiv effekt. Detta är en vinst för patienterna. En förbättring som borde ha genomförts långt tidigare, men som nu tack vara Alliansregeringens initiativ blir verklighet.
Herr/fru Talman.
Patientstyrd hälso- och sjukvård handlar också om bemötande. Patienten ska kunna förvänta sig att bli bemött som den person man är, inte som en i kollektivet ”höftledspatienter” eller ”multisjuka”. Varje individ är unik och alla har samma värde. Tid är en bristvara vårt samhälle generellt, så även inom sjukvården. Men patienterna måste ges mer tid och möjlighet att berätta om alla sina symptom, graden av smärta och den oro man känner. Därför vill jag hävda att bemötandefrågorna inom vården tillhör ett prioriterat område när vi utvecklar och förstärker svensk hälso- och sjukvård. Det gäller att utveckla en god vårdetik som bygger på människovärdes- och behovsprincipen.
Herr/fru Talman
Vårdens resultat måste kontinueligt följas upp, jämföras och utvärderas och informationen göras tillgänglig för patienter, verksamheter och beslutsfattare. Allt fler undersökningar visar på att Öppna jämförelser är en av de största drivkrafterna i utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården. Jämförelserna bör utvecklas och användas metodiskt. Ny kunskap och informationsteknik måste utnyttjas bättre för att förbättra vården. Utvecklingen går snabbt och väl fungerande informationsflöden säkerställer en trygg vårdkedja och är samtidigt en del i en ökad patientsäkerhet.
Herr/fru Talman
Det finns ytterligare ett område inom hälso- och sjukvården som jag vill kort beröra. Det gäller det förebyggande arbetet. Det handlar om att gå från vårdcentraler till hälsocentraler, där vissa landsting gått före och visat vägen. Vidare gäller att i det förebyggande arbetet ha ett fokus på skolhälsovården, en framtid där vi kan erbjuda patientens egen hälsodagbok på nätet, vikten av att stimulera den ideella sektorn och vikten av det preventiva tandhälsoarbetet.
Herr/fru Talman.
Kortare vårdköer, ökad patientsäkerhet och ett bättre bemötande är tre områden som jag vill lyfta fram när vi ska fortsätta arbetet med forma en ännu bättre hälso- och sjukvård. Jag vill yrkar bifall till Socialutskottets betänkande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar